Respons

Respons Jihadismens propaganda, nr 4 2017

Publicerad torsdag, 31 augusti
76 sidor

Respons Jihadismens propaganda, nr 4 2017Endast prenumerationLogga in
AppstoreGoogle Play
Ladda ned appen för att läsa tidningen på din iPhone, iPad eller Android

Kampen om själarna

Det är lätt att underskatta betydelsen av jihadistiska rörelsers propa­ganda. Med modern teknik och digitala verktyg har grupper som ­al‑Qaida och Islamiska staten kunnat nå ut till potentiella anhängare och sympatisörer runt om i världen. Särskilt när rörelser är under press och tvingas decentralisera verksamheten blir propagandan ett sätt att upprätthålla aktiviteten. Islamiska staten befinner sig nu i ett skede när man måste förlita sig på löst sammanhållna nätverks attacker för att hålla idén om kalifatet levande. Det gör det ännu viktigare att bemöta denna propaganda, menar terrorismforskaren Hans Brun.

Men för att locka till sig anhängare använder jihadisterna inte enbart argument som grundar sig på doktriner. Ny forskning från Norge visar att radikalisering i hög grad involverar känslor och inte bara kognitiva processer. Islamiska staten ägnar förvånansvärt mycket tid åt estetiska aktiviteter, även i frontens närhet. Johannes Heuman har intervjuat islamistforskaren Thomas Hegghammer som trängt in i jihadisternas kulturliv. Hegghammer menar att kultur är central för vår förståelse av den våldsbejakande islamismens lockelse i Väst och att om man ska bedriva motpropaganda bör den rikta sig mer till hjärtat än hjärnan.

Om man ska kunna rikta sig till hjärtat, är det inte lättare om man delar en ansenlig del av de känslor och föreställningar som lockar individer till jihadismen? Kan konservativa, men icke-våldsbejakande inriktningar av salafismen fungera som brandvägg mot jihadism? Sociologen Evin Ismail har undersökt salafistiska företrädare i Järva, vilka bedriver aktivt arbete mot våldsbejakande islamism. Kan detta förklara varför färre ungdomar från Stockholm än från Göteborg har anslutit sig till IS?