Respons

Respons Reformationen 500 år, nr 2 2017

Publicerad torsdag, 29 juni
92 sidor

Respons Reformationen 500 år, nr 2 2017Endast prenumerationLogga in
AppstoreGoogle Play
Ladda ned appen för att läsa tidningen på din iPhone, iPad eller Android

Tema: 500 år sedan reformationen började

Det sägs ofta att det lutherska arvet har präglat den svenska plikt­känslan. Men vad bygger detta antagande på? Historikern Mari ­Eyice visar hur den internationella forskningen i dag snarare ­betonar känsloutspelen och passionen hos Luther och den tidig­moderna protestantismen. Detta ger en annan innebörd av uttrycket att ha Luther på axeln.

Inom Svenska kyrkan har det lutherska arvet legitimerat en ökad politisk aktivism, bland annat i utspel i flyktingfrågan. Men teologen Tomas Appelqvist menar i en intervju att detta snarare är maktdemonstrationer som är allt annat än lutherska. I dag finns de starkaste lutherska kyrkorna i bland annat afrikanska länder där ­reformationens centrala texter trycks och översätts mest, medan den Svenska kyrkan avlägsnar sig allt mer från 1500-talsteologen.

Den svenska reformationen innebar inte bara att nya idéer kom till Sverige. Delar av det svenska kulturarvet stympades när katolicismen skulle ersättas med en ny lära. ­Idéhistorikern och den katolske prästen Magnus Nyman belyser fysiska förändringar som detta medförde i det svenska offentliga ­rummet. Konsekvenserna var bland annat stora för troende kvinnor i det katolska Sverige. Men i dag har katolicismen återigen blivit en viktig del av svensk kultur.